tisdag 1 september 2009
Livstecken
Den här bloggen borde heta "fast i Mortlake" numera då vi har flyttat ett par hundra meter, men jag lovar att den kommer att vara minst lika underhållande som förut.
torsdag 9 juli 2009
torsdag 11 juni 2009
TV kväll
Igår satt jag och slötittade på TV samtidigt som jag läste klart Per Nuders själbiografi (han är inte lika trist som han verkar, men nästan)
Det gick två dokumentärer efter varandra om två diametralt olika personer nämligen Jordan och Cat Stevens. Skulle man kunna tro... När man tittar på två till formen så lika program så såg man faktiskt många likheter. Båda verkar vara otroligt osäkra på sig själva, båda verkar söka efter svar där de inte finns och framförallt ingen av dem verkar kunna låta bli offentligheten. Det snackades mycket om att de aldrig fick vara ifred från media, men de kontaktade ideligen journalister angående nya böcker och koranskolor. Det kanske är ett kändisfenomen?
Nu väntar vi spännt på en dokumentär om Per Nuder. Eller?
Det gick två dokumentärer efter varandra om två diametralt olika personer nämligen Jordan och Cat Stevens. Skulle man kunna tro... När man tittar på två till formen så lika program så såg man faktiskt många likheter. Båda verkar vara otroligt osäkra på sig själva, båda verkar söka efter svar där de inte finns och framförallt ingen av dem verkar kunna låta bli offentligheten. Det snackades mycket om att de aldrig fick vara ifred från media, men de kontaktade ideligen journalister angående nya böcker och koranskolor. Det kanske är ett kändisfenomen?
Nu väntar vi spännt på en dokumentär om Per Nuder. Eller?
Här händer inte mycket
Vi har haft fullt upp med att titta på nya lägenheter och att jobba. Lite samma som vanligt. Återkommer när något spännande har hänt.
måndag 18 maj 2009
Svin
Så har svininfluensan nått Barnes och närmare bestämt Fias parallellklass. Skolan är stängd på grund av detta i en vecka, sen är det lov. Fia går på tamiflu och smittar inte. Bara så ni vet.
måndag 11 maj 2009
Fyraåringen
Imorse när vi gick till skolan så frågade jag Agnes om det kändes bra den sista dagen som fyraåring.
-Ja, sa hon. Snart har vi ingen fyraåring i familjen lägre utan en femåring!
-Ja, sa jag. Det känns lite trist faktiskt.
-Men jag kommer att fortsätta att cutta (klippa) things (saker) även när jag är fem! Lovade hon
Jag hade faktiskt hoppats på motsatsen.....
-Ja, sa hon. Snart har vi ingen fyraåring i familjen lägre utan en femåring!
-Ja, sa jag. Det känns lite trist faktiskt.
-Men jag kommer att fortsätta att cutta (klippa) things (saker) även när jag är fem! Lovade hon
Jag hade faktiskt hoppats på motsatsen.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)