Imorse när vi gick till skolan så frågade jag Agnes om det kändes bra den sista dagen som fyraåring.
-Ja, sa hon. Snart har vi ingen fyraåring i familjen lägre utan en femåring!
-Ja, sa jag. Det känns lite trist faktiskt.
-Men jag kommer att fortsätta att cutta (klippa) things (saker) även när jag är fem! Lovade hon
Jag hade faktiskt hoppats på motsatsen.....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Gratulera Agnes från den del av Årsta som är kvar i Årsta.
Go Ankan!
Skicka en kommentar